Det är vår värld. I en värld full av liv
May Be , Kiss the rain
Förtusan. Livet leker. Det går bra nu. Jag har flyt. Vad händer?! Förtjänar jag detta? Det vette tusan, men jäklar vad gött det är.
Idag på morgonandakten (efter veckomötet på praoen) så pratade vi om att leva i nuet och att ta en dag i sänder. Inte tänka så mycket på framtiden.
Det var så himla gött. Att det var just det de sa. Att det var just dem orden som kom ut ur munnen på Staffan, att det var just det han bad för. Det träffade mig rakt i hjärtat och det var en sjuklig känsla. Kan inte riktigt beskriva. Men det var på riktigt. På riktigt
"En resa mellan tvivel och tro". Jag kan inget annat än att tro nu. Det finns liksom inte i denna värld att allting ska kunna vara så härligt om jag inte har en tro. Jag kan inte föreställa mig att leva gott utan mig tro. Det är svårt att förklara egentligen. Men tron finns med. Den gör verkligen det och jag tackar Gud för dessa härliga dagar. Och jag tackar Gud för att det regnade en skvätt idag, så det rensade upp lite pollen.
Jag ser på människor med andra ögon. Jag ser inte en bebis, inte en pensionär utan en människa. En fullkomligt hel och perfekt person. En människa med hjärta och känslor. Och när jag tänker på det ordentligt, så kan jag inget annat än att komma fram till att livet är ett mirakel. Allt allting har en mening och att jag kanske eventuellt förtjänar att leva lite gott.
Puss i ljumsken
/e
Förtusan. Livet leker. Det går bra nu. Jag har flyt. Vad händer?! Förtjänar jag detta? Det vette tusan, men jäklar vad gött det är.
Idag på morgonandakten (efter veckomötet på praoen) så pratade vi om att leva i nuet och att ta en dag i sänder. Inte tänka så mycket på framtiden.
Det var så himla gött. Att det var just det de sa. Att det var just dem orden som kom ut ur munnen på Staffan, att det var just det han bad för. Det träffade mig rakt i hjärtat och det var en sjuklig känsla. Kan inte riktigt beskriva. Men det var på riktigt. På riktigt
"En resa mellan tvivel och tro". Jag kan inget annat än att tro nu. Det finns liksom inte i denna värld att allting ska kunna vara så härligt om jag inte har en tro. Jag kan inte föreställa mig att leva gott utan mig tro. Det är svårt att förklara egentligen. Men tron finns med. Den gör verkligen det och jag tackar Gud för dessa härliga dagar. Och jag tackar Gud för att det regnade en skvätt idag, så det rensade upp lite pollen.
Jag ser på människor med andra ögon. Jag ser inte en bebis, inte en pensionär utan en människa. En fullkomligt hel och perfekt person. En människa med hjärta och känslor. Och när jag tänker på det ordentligt, så kan jag inget annat än att komma fram till att livet är ett mirakel. Allt allting har en mening och att jag kanske eventuellt förtjänar att leva lite gott.
Puss i ljumsken
/e
Kommentarer
Trackback
