EMMA

Jag kan numera säga att jag känner mig hemma. Hemma i Lerum. Jag ler när jag ser Alingsås genom tågfönstret. Jag ler faktiskt mer åt Alingsås än åt Södertälje. Jag vet inte riktigt hur man ska tolka det. Kanske att jag har landat och bosatt mig i Lerum. Och att jag numera hälsar på Stockholm, istället för att "åka hem". Jag hälsar på och nu är jag snart hemma. Hemma i Lerum. Hemma där allt och alla finns. Där finns mina vänner, där finns kyrkan, där finns skolan, där finns saxofonen och musiken och där lever jag.
   Stockholm kommer alltid ha en speciell plats i mig, men jag menar jag här ändå bott har i 5 och ett halvt år. En tredjedel av mitt liv. Och jag kan numera säga att jag känner mig hemma.

/e