Ville inte va den som blev kvar

Poeter. Det finns ett par. De är otroligt duktiga. Jag gillar poeter. Speciellt svenska poeter, och speciellt sådana som sätter musik till sin poesi. Deras låtar är grymma. En extra klick smör på mackan liksom, inte för att jag någonsin har gillat smör, men ändå. Jag kan gilla, som jag kallar det, radiomusik. Alltså sånt som spelas på radion. Typ NRJ, The voice, rixfm och alla de där. Men bara vissa låtar. Jag gillar inte sådana där självklara låtar, "im-in-love-with-you,-but-you-don't-like-me"-låtar. De är så självklara, så "redangjorda". Folk har redan skrivit sådana låtar. Massor av gånger! Om och om igen. Däremot är poesilåtar bra. Riktigt bra. Låtar som man kan lyssna på om och om och om igen utan att riktigt veta vad det handlar om. Det är spännande. Riktigt spännande.
Sen finns det musikaliska underbarn (även om de är vuxna), sådana som kan komponera och spela musik på ett helt galet sjukt sätt! Riktig musik brukar jag kalla det.
Och så lite exempel,
Poesimusik:
Håkan Hellström
Navid Modiri
Lars Winnerbäck
Miss Li
Veronica Maggio

Riktig musik:
John Mayer
Yiruma
Elton John
Himlaväsen

Och så blanda alla dessa artister med lite skön lovsång så har ni hela min iPod. Och har ni min iPod har ni mig. I musiken lever jag och musiken lever i mig. Utan musik, nej då blir det pannkaka.

Skynda långsamt som min fina vän Jacqueline sa.
/Emma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback